lördag 22 januari 2011

Meet Joe Black


Igår kväll gick en väldigt bra film på Tv som jag självklart ville se. Jag har sett den förut, men jag blir lika rörd varje gång.
Jag gråter vanligtvis till minsta lilla sak. Och att vara gravid med hormoner som gör lite som de vill, mildrar inte direkt gråtandet.
Jag bölade som bara den i slutet av filmen. Men även efter att filmen var slut och jag stängt av Tv'n och lagt mig i sängen.
Där fortsatte jag att gråta medan jag krampaktigt höll om Kristofer.

Ibland är det skönt att få gråta av sig lite. Att tappa 3 liter tårar pga en film, kanske inte är helt normalt. Eller...?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar