Bröllop

Jag sa att jag inte skulle titta... Men jag kunde inte låta bli när jag kom hem till mamma och pappa efter jobbet och Tv'n stod på...

Och jag blev alldeles varm, glad och lycklig på samma gång när de sa ja till varandra. Grät allt några tårar. Det fick mig att tänka på mitt bröllop.

Det har gått drygt en månad sedan jag och min älskade Kristofer sa JA till varandra i kyrkan. Den absolut bästa dagen i mitt liv!! Var så himla nervös veckan innan, med all planering och så. Men så på bröllopsdagen försvann all nervositet. Kristofer däremot var jättenervös!! Och min tärna Hanna och bestman David var sjukt nervösa också. :) Men inget hade de att va nervösa för, för det gick så himla bra! Vigseln, middagen och festen. Så lyckat!!

Så nu är det vi, jag och Kristofer, i nöd och lust, tills döden skiljer oss åt.

Precis som Vickan och Danne. ;)